A giant leap :)
Måste delge er vad som hände nyss!
C.K. låg i sängen och vilade och såg söt ut så jag beslöt mig för att lägga mig bredvid och klappa på honom. Efter en liten stund ser jag Volker komma gående mot sängen och plötsligt tittar han upp från kanten :) Varpå han hoppar upp i sängen (!!!) Han har aldrig varit i sängen samtidigt som mig. Jag låtsas att jag inte ser honom och fortsätter klappa C.K. Volker tvättar C.K. men C.K. tröttnar och hoppar ner från sängen. Till min förvåning lägger sig Volker då bredvid mig och jag börjar klappa honom <3 Han tvättar sig och ligger kvar kanske 10 minuter innan han hoppar iväg. Och där ligger jag med världens fånigaste leende på läpparna. Alla som har erfarenhet av "skyggisar" vet hur det känns när de gör framsteg. Man blir alldeles varm i hjärtat och den här händelsen förgyllde min dag! Som om detta nu inte vore nog så kommer Volker tillbaka upp i sängen när jag lockar honom med hans spö. Han leker en stund och sen sticker han igen.
Så himla härlig stund var det, blir tårögd när jag tänker på det till och med. Är man en kattgalning eller? Hehe. Nåväl, jag är en mycket stolt kattgalning. Och nu har jag fått dokumentera denna underbara händelse.
PS: Har en ny filmsnutt på gång!
C.K. låg i sängen och vilade och såg söt ut så jag beslöt mig för att lägga mig bredvid och klappa på honom. Efter en liten stund ser jag Volker komma gående mot sängen och plötsligt tittar han upp från kanten :) Varpå han hoppar upp i sängen (!!!) Han har aldrig varit i sängen samtidigt som mig. Jag låtsas att jag inte ser honom och fortsätter klappa C.K. Volker tvättar C.K. men C.K. tröttnar och hoppar ner från sängen. Till min förvåning lägger sig Volker då bredvid mig och jag börjar klappa honom <3 Han tvättar sig och ligger kvar kanske 10 minuter innan han hoppar iväg. Och där ligger jag med världens fånigaste leende på läpparna. Alla som har erfarenhet av "skyggisar" vet hur det känns när de gör framsteg. Man blir alldeles varm i hjärtat och den här händelsen förgyllde min dag! Som om detta nu inte vore nog så kommer Volker tillbaka upp i sängen när jag lockar honom med hans spö. Han leker en stund och sen sticker han igen.
Så himla härlig stund var det, blir tårögd när jag tänker på det till och med. Är man en kattgalning eller? Hehe. Nåväl, jag är en mycket stolt kattgalning. Och nu har jag fått dokumentera denna underbara händelse.
PS: Har en ny filmsnutt på gång!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Underbart! Förstår att du blev lycklig över Volkers framsteg. Känner igen mig :-)
Trackback